Hasse och Tage hade en sketch som jag kommer ihåg som liten. Den handlade om en kille som hade trampat på en spik och gnällde över detta. I ett svar fick han att man under franska revolutionen skulle vara jävlig nöjd om man "bara" hade en spik i foten.
Nu har jag inte en spik i foten, men jag har jäkligt ont i foten. När jag kom hem förra måndagen så small det till i vänsterfot, mitt på trampdynan. Denna smärta har nu förföljt mig i drygt en vecka men i morse kände jag att det inte strålade när jag satte ner foten.
Har haft löpningsabstinens av den högre graden och nu när mörker, kyla och vind kommer och naggar på min motivation i vardagen, så känner jag att jag måste få komma ut i spåren igen. Får kanske vänta ännu en dag, men snart är det dags igen... :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar